Så skyddar du ditt arv

I Metros serie Fråga juristen svarar Fenix familjejurist Sanna Wetterin på läsarnas frågor. Den här veckan förklarar hon vad efterarvsrätt är för något.

Hur blir det för särkullbarn som har väntat med att få sitt arv efter den först avlidne maken om det finns mindre eller inget alls kvar på kontot när den efterlevande maken dör?

Särkullbarn är barn till en make som inte den andra maken också är förälder till. Den efterlevande maken är den som var gift med den först avlidne maken. Särkullbarn till den först avlidne maken kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och i stället få ut det efter att även denne har avlidit. De har då en efterarvsrätt. Särkullbarns efterarvsrätt är en andelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. De har rätt till en så stor andel av den efterlevande makens framtida kvarlåtenskap, som den efterlevande ärvde från den först avlidne maken.

Om den efterlevande maken spenderat mycket av sin egendom minskar arvet som särkullbarnen senare ska få, eftersom de oavsett bara har rätt till samma andel i makens dödsbo, inte en viss summa. Maken kan alltså leva ett till synes slösaktigt eller lyxigt liv utan att särkullbarnen kompenseras om det sedan finns lite eller inget kvar att ärva. Uppenbara missbruk av egendomen kan dock leda till ersättningskrav.

Däremot, om maken skänker bort stor del av egendomen till någon annan, kan det klandras. Om det är en arvinge som fått egendom av maken kan det hävdas vara förskott på arv så att den arvingen får mindre i arv för att kompensera de andra. Oavsett vem maken har gett egendom till finns det ytterligare ett skydd till förmån för efterarvingar, som särkullbarnen är.

Om en efterlevande make har minskat sin egendom genom gåva eller annan därmed jämförlig handling så att det skett en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen, ska vederlag utgå till den först avlidne makens arvingar om minskningen kränker deras andel i dödsboet. Vederlaget ska utgå från den efterlevande makens arvingars arvslott.

Svaret på frågan beror alltså på vilket sätt kvarlåtenskapen har minskat. Har den minskat genom att den efterlevande maken spenderat egendomen själv har särkullbarnen förlorat en del av sitt arv eftersom de bara har en andelsrätt i dödsboet. Men har egendomen minskat genom att den efterlevande maken gett bort den till andra kan särkullbarnen ha rätt till ersättning.

Min pappa har dött och det har gjorts värderingar på hans hus. Enligt bouppteckningsmannen ska värdena på husen gälla vid arvskiftet, men Skatteverket säger att värderingarna vid dödsdagen ska gälla. Vad gäller?

I en bouppteckning ska det antecknas de tillgångar och skulder som den avlidne hade vid dödsfallet. Tillgångar som influtit efter dödsdagen ska alltså inte tas upp i bouppteckningen. Den avgörande tidpunkten för värderingen av tillgångarna i bouppteckningen är också dödsdagen.

När bouppteckningen är klar sker ofta ett arvskifte. Värderingen vid arvskiftet utgår istället från den tidpunkt då boet är utrett, vilket vanligtvis antas vara skiftesdagen. Eftersom lång tid kan passera mellan dödsfallet och arvskiftet finns det gällande vissa tillgångar ibland anledning att inför skiftet göra en ny värdering.

I bouppteckningen antecknas alltså de tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen med det värde de hade på just dödsdagen. I arvskifteshandlingen antecknas de tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen men i stället med värdet de har den dag arvskiftet sker.