Partners delar allt som inte är definierat som enskild egendom.

Partner

Allt mitt blir ditt, eller? Partners delar allt som inte är definierat som enskild egendom. Det gäller oavsett vem som ägde vad innan äktenskapet och vem som tjänar mer eller mindre och gör av med mer eller mindre pengar i hushållet. Vid en skilsmässa delas de gemensamma tillgångarna värdemässigt lika mellan partnerna.

Viktigt att tänka på

Rent juridiskt är partnerskapet tänkt att lösa det mesta som en familj behöver. Men var särskilt uppmärksam på följande:

Partners äger allt tillsammans, förutom:
- Sådant som definierats som enskild egendom i ett äktenskapsförord
- Det som den ena partnern får genom arv eller gåva där det angivits i testamente eller gåvobrev att tillgången ska vara enskild
- Tjänstepension och IPS är enskild men man kan ange sin partner som förmånstagare vid dödsfall
- Det arv som den ena maken förvaltar åt en tidigare avliden makes arvingar
Om någon av partnerna har barn från en tidigare relation är det viktigt att förstå hur tillgångarna fördelas vid arv. Kanske vill man ändra något genom testamente till barnens eller nye partnerns fördel. Man kan också behöva ett sparande för att lösa ut särkullbarnen vid dödsfall.
Om partnerna har ojämna inkomster och den ena partnern planerar att åsidosätta karriären för att ta ett större ansvar hemma kan man vilja kompensera med enskilt sparande eller försäkring för ekonomisk trygghet vid dödsfall eller skilsmässa. Pensionssparande kan t.ex. ha den andra maken som förmånstagare vid dödsfall men ingår inte i bodelningen vid skilsmässa.

Arv

När en partner avlider görs en bodelning där de gemensamma tillgångarna delas lika mellan partnerna. Var och en behåller sin enskilda egendom. Om testamente saknas fördelas den avlidnes tillgångar såhär:

Partner utan barn

Den efterlevande partnern förvaltar arvet efter den avlidne partnern under resten av sitt liv. Först när den efterlevande partnern avlider får den förste partnerns arvingar ut sitt arv.
Att förvalta arvet innebär att den efterlevande har full rätt att sätta sprätt på arvet utan att vara ansvarslös. Arvet får dock inte testamenteras eller skänkas bort.
Efter den efterlevande partnerns död görs en bodelning som visar vad som återstår av den förste partnerns arv. Arvet går till föräldrarna om de lever. Annars ärver syskon eller syskonbarn. Om det saknas går arvet till far- och morföräldrar och därefter till fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Kusiner ärver inte. Om arvingar saknas går arvet till Allmänna Arvsfonden.

Partner med gemensamma barn

Den efterlevande partnern förvaltar arvet efter den avlidne partnern under resten av sitt liv. Först när den efterlevande partnern avlider får barnen ut sitt arv.
Att förvalta arvet innebär att den efterlevande har full rätt att sätta sprätt på arvet utan att vara ansvarslös. Arvet får dock inte testamenteras eller skänkas bort.
Efter den efterlevande makens död görs en bodelning som visar vad som återstår av den förste partnerns arv. Om någon av partnerna har särkullbarn får de bara del i sin egen förälders arv.

Partner med särkullbarn

Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Det gäller även om arvet är upplåst i en bostad eller andra fasta tillgångar.
Om man vill att den efterlevande partnern ska kunna sitta kvar i orubbat bo måste man skriva ett testamente som möjliggör detta.
Även om man skriver testamente har särkullbarnen rätt att få ut sin laglott som är 50% av vad de annars skulle ha fått.
Par med särkullbarn kan överväga äktenskapsförord, testamente, livförsäkring och extra sparande för att möjliggöra för den efterlevande partnern att lösa ut särkullbarnen. Om en stor del av tillgångarna består i bostadens värde kan den efterlevande också ta ett hypotekslån för att lösa ut särkullbarnen.